Trapphuset var tyst och tomt
Sune stannade bilen vid trottoarkanten och tittade upp mot huset på andra sidan. Det var fortfarande tillräckligt ljust för att han skulle se hyfsat.
Nybrogatan 108 var ett gammalt, grått stenhus med vackra balustrader och smidda järnräcken på balkongerna. Den stadiga träporten var försedd med både järngaller och portkod. En figursmidd lampa lyste upp porten. Bara i ett fåtal av fönstren på bottenvåningen hängde gardiner. På resten av våningarna var fönstren tomma och övertäckta. Det såg ut som en byggevakuering. Sune tittade på klockan och tvekade. Än så länge räckte arvodet till timtaxan. Frågan var när Annikas tålamod skulle ta slut.louis vuitton väskor online
En äldre man närmade sig porten, stödd på en käpp. Sune plockade fram en kraftig kikare ur handskfacket. När mannen riktade ett darrande gammelmansfinger mot portlåsets tryckknappar studerade Sune genom kikaren hans fingersättning och memorerade koden. När gamlingen försvunnit in genom porten klev Sune ut och korsade gatan samtidigt som han som en besvärjelse tyst upprepade koden. Hans minne höll på att bli helsopigt.väskor
Trapphuset var tyst och tomt. Snabbt joggade han uppför trapporna till översta våningen. Där fanns tre dörrar. Alla förstärkta. Alla med ordentliga lås. Alla namnlösa. Han flinade, ibland sade ingenting någonting. Vindsdörren var av järn med ett bastant lås. Han återvände ner till bottenvåningen och tog dörren ut mot bakgården. En kraftig åskknall öppnade i samma ögonblick himlens alla portar, regnet formligen vräkte ned. Mitt på gården stod en stor lönn. Sune sprang fram, ställde sig under trädet och inspekterade gathusets baksida.väska
Nybrogatan 108 var ett gammalt, grått stenhus med vackra balustrader och smidda järnräcken på balkongerna. Den stadiga träporten var försedd med både järngaller och portkod. En figursmidd lampa lyste upp porten. Bara i ett fåtal av fönstren på bottenvåningen hängde gardiner. På resten av våningarna var fönstren tomma och övertäckta. Det såg ut som en byggevakuering. Sune tittade på klockan och tvekade. Än så länge räckte arvodet till timtaxan. Frågan var när Annikas tålamod skulle ta slut.louis vuitton väskor online
En äldre man närmade sig porten, stödd på en käpp. Sune plockade fram en kraftig kikare ur handskfacket. När mannen riktade ett darrande gammelmansfinger mot portlåsets tryckknappar studerade Sune genom kikaren hans fingersättning och memorerade koden. När gamlingen försvunnit in genom porten klev Sune ut och korsade gatan samtidigt som han som en besvärjelse tyst upprepade koden. Hans minne höll på att bli helsopigt.väskor
Trapphuset var tyst och tomt. Snabbt joggade han uppför trapporna till översta våningen. Där fanns tre dörrar. Alla förstärkta. Alla med ordentliga lås. Alla namnlösa. Han flinade, ibland sade ingenting någonting. Vindsdörren var av järn med ett bastant lås. Han återvände ner till bottenvåningen och tog dörren ut mot bakgården. En kraftig åskknall öppnade i samma ögonblick himlens alla portar, regnet formligen vräkte ned. Mitt på gården stod en stor lönn. Sune sprang fram, ställde sig under trädet och inspekterade gathusets baksida.väska
